Långshyttans klockstapel |
---|
Kyrkallén, Långshyttan. Invigdes 1928
på björkbacken ovanför begravningsplatsen med en betagande
utsikt över sjön Lången samt de blånande bergen. Två klockor i gjutstål hörs vida omkring. |
Långshyttans kyrka |
---|
Av ålder har långshytteborna haft Husby kyrka som sin kyrka.
Dit har läsbarnen gått den 9 km långa vägen över
Kyrkberget för att "gå och läsa" och för
att "stå på gången" och dit har man färdats
den sista resan. Bruksdriftens tillväxt på Långshyttan
med åtföljande ökning av folkmängden medförde
ett växande behov av ordnade kyrkliga förhållanden. En
upptakt till frågornas lösning kom under de svåra arbetslöshetsåren
omkring 1920-talets början, då nödhjälpsarbeten måste
igångsättas. En begravningsplats vid Långshyttan blev
ett sådant arbete. Ett markområde vid Tyllingberget ställdes
till förfogande av Klosters Aktiebolag, marken genomgrävdes,
en kallmur lades runt om, och murade stolpar med grindar uppfördes
vid ingångar från väster och norr.
Vid visitation 1922 omtalas, att gudstjänst hölls i Långshyttans folkskola "som regel varje predikodag kl. 11". Den 1 maj 1927 tillträdde Långshyttans förste komminister Arvid Bäfverfäldt sitt ämbete, och från hösten 1929 hölls gudstjänsterna regelbundet i Långshyttans goodtemplarlokal. Förverkligandet av ett kyrkobygge kunde icke ske under krisåren, men den 17 mars 1925 beslöt kyrkostämman, att en klockstapel och ett gravkapell till att börja med skulle uppföras vid begravningsplatsen för en beräknad kostnad av 17.500:- kronor. Ritningar upprättades av byggnadsrådet Ragnar Hjorth, och arbetena igångsattes. I september 1928 kunde såväl klockstapel som gravkapell invigas för sitt ändamål. Långshyttebornas önskan om en egen kyrka hölls levande av en mycket aktiv syförening. Den startade 1929, då en anonym givare skänkte 1.000 kr som grundplåt, och med tiden samlades en betydande byggnadsfond. Ar 1950 blev plötsligt kyrkobyggnadsfrågan aktuell genom att Fagersta Bruk, Klosterverken, erbjöd den centralt belägna Holmens tjänstemannabostad jämte tomt för ändamålet. Donationen mottogs, och arkitekten Martin Westerberg gavs uppdraget att upprätta ritning till ombyggnaden. Den kyrkliga arbetskretsens byggnadsfond uppgick vid det laget till nära 100.000:- kronor. Av större bidrag kan därjämte nämnas: 10.000:- kr från Husby Sparbank år 1937 och från Fagersta Bruk, Klosterverken, 10.000 kr år 1937 och 20.000 kr år 1944. Slutligen anslog kyrkofullmäktige 10.000:- år 1952. Den 21 december 1952 var kyrkan färdig och invigdes högtidligen av biskop John Cullberg. Vid invigningen - då en provisorisk orgel användes meddelade disponenten Hjalmar Åselius, att Fagersta Bruk beslutat överlämna 20.000:-kronor som bidrag till en orgel. Den levererades av Grönlunds Orgelbyggeri, Gammalstad och togs i bruk den 25 sept. 1955. Den är byggd efter klassiskt mönster med ryggpositiv i läktarbröstet, huvudverk som fasad, pedalverk med träpipor på flyglarna, 13 stämmor med tillhopa 850 pipor av koppar, orgeltenn och trä, mekanisk traktur och registratur samt två manualer. Altartavlan målades av konstnären Einar Rosén och invigdes en septembersöndag 1954. Den säges tolka situationen enligt Lukas 9:22.23.
|
Kyrkan, som är elektriskt uppvärmd, är utvändigt 20 meter lång, 11 m bred och 5 m hög till takfoten, har fem fönster på vardera långsidan och är vitrappad. Ett takkors av rostfritt stål uppsattes 1960 på norra gaveln. Det ritades av Erik Sand, materialet skänktes av Klosterverken och arbetet av Petterssons Plåtslageri, Långshyttan.
På väggen till höger i koret invid funten är uppsatt en ikon från Paris, av okänd mästare, given till kyrkans invigning av Långshyttans grekisk ortodox kristna. Texten är gammalryska och betyder: "Ett nytt bud giver jag Eder, att I skolen älska varandra". (Joh. 13:34). I sakristian hänger ett lidandets-krucifix, snidat i Lugano av Bildhauer Comploj och givet 1954 av kyrkobyggnadsfonden till minne av dess stiftare och mångårige sekreterare ingeniör Gustaf Sjögren. Klockstapeln och gravkoret ritades som nämnts av byggnadsrådet
Ragnar Hjorth. Stapeln uppfördes ca 80 m nordväst om kyrkogården
på Tyllingberget, en höjd ca 7 m över kyrkogårdens
plan. Stapeln har två klockor av gjutstål inbyggda i stapeln
ca 10 m över marken. Däröver är en mindre uppbyggnad
med 4 öppningar och ett spetsigt tak med förgylld kula och överst
en tupp som vindflöjel. Gravkapellet är en vitrappad tegelbyggnad,
10,4 x 5,8 meter. Sedan 1953 sker klockringningen med el-motor, manövrerad antingen
från kyrkan eller från kyrkogården. Stapelns luckor
öppnas automatiskt under ringningen.
|
Den stora klockan har måtten: Höjd 115 cm, Blev denna klocka given av Husby Sockens Sparbank 1927
|
Den lilla klockan har måtten: H = 95, Blev denna klocka given av Husby Sockens Sparbank
|
Komministrar i Långshyttan: Arvid Bäfverfeldt.....1927 - 1929 Sölve Svensson......1930 - 1951 Sven Jönsson.........1951 - 1959 Pehr Wallby............1959 - 1966 Bernt Bergström.....1967 - Den byggnad som enligt ovan ändrades till kyrka, var ursprungligen inspektorsbostad vid Edske bruk. Bruksdriften där nedlades, varefter byggnaden 1878 flyttades till Långshyttan, där den blev tjänstemannabostad. Källa: Husby sockenbokskommitté oktober 1973. Miles Söderberg. |