Denna s.k. bergsmansgård byggdes i slutet av 1700-talet av Göran Göransson, (f.1726) Han flyttade från Görasgården till Bengts och lät uppföra den nuvarande gården.
Hans sonson Bengts Gustaf Jansson, (1809-1900) övertog gården efter sin far och farfar. Han var den siste brukande bergsmannen I Husby socken, då han den 3 januari 1859 sålde sina hytte- och smedjeandelar I Långshyttan till Klosters bruksägare.
Gården gick vidare i släkten genom hans brorson Jan Gustaf Jansson, (1832-1922) och sedan genom dennes dotter Anna (1873-1950), som gifte sig med Emil Andersson, föreståndare för L å n g s h y t t e Handelsbolag. De fick en son och fyra döttrar, alla ogifta. Två av systrarna, varav Stina var kassörska på bruket, och Anna (1904-1984), var de sista som bodde på Bengtsgården.
Om denna utdöda släktgren minner en gravsten, som står på kyrkogården i Smedby, i hörnet mot älvbron.

Bengtsgårdens planlösning benämner Sigurd Erixon i sin bok "Svensk Byggnadskultur" salbyggnad. Byggnaden är symmetrisk och i mitten finns en stor sal. Planlösningen infördes i Sverige efter franska förebilder vid 1600-talets mitt av bl.a. Nicodemus Tessin d.ä. I de äldre anläggningarna var salen förstorad genom att skjuta ut bakåt som en korsarm. Under 1700-talet förenklades planlösningen och korsarmen föll bort.
Enligt 1730 års normalritningar borde ett översteboställe "ha mittsal och en däremot svarande bred förstuga utanför, samt åt båda sidorna dubbla kamrar". Kompanibefäl fick enklare och mindre bostäder men med i stort sett samma planlösning. Även prästgårdar byggdes enligt detta schema, t.ex. i Stora Tuna 1725. Bland bergsmansgårdarna, som ofta registrerade arkitektoniska nyheter, finner man åtskilliga anläggningar av detta slag. Även i södra Norrland finns representanter för denna byggnad.

Bruket (Fagersta AB) köpte gården 1976 varefter den några år nyttjades som bl.a. personalkontor. År 1991 förvärvade Långshyttans Brukshistoriska Förening gården, och numera tjänar den som dess hembygdsgård.
Intentionerna är att inte göra den till ett museum, utan att den ska användas för utställningar och sammankomster. I det södra gavelrummet och köket finns Bengts Boa med försäljning av alster från bygdens hemslöjdare, samt turistinformation för gamla Husby socken.