Årtal för järnhanteringen i Husby socken.

 

1600-tal I socknen fanns 14 hyttor och 15 hamrar.

1700 Christopher Polhem (1661-1751) får privilegium på manufakturverk i Stjärnsund. Christina Blåå föds i Kloster.

1719 Majoren i Dalregementet Anders Rosenborg som var med Karl XII i Bender äktar Christina.

1741 Anders Rosenberg, som flyttat till Kloster, startar kruttillverkning.

1806 Kloster och Stora Kopparberg bygger en hytta i Lövsjön i Västerbergslagen ett par mil väster om Nyhammar. Kloster måste mera tackjärn för sin ökande plåtillverkning

1806 Sverige, första plåtvalsverk i drift i Kloster. Konstruerat av Erik Thomas Swedenstierna.

1809 Nytt plåtvalsverk i Kloster konstruerat av Samuel Oven och med gjutna valsstolar verket från 1806.

1810 Rättigheten och skyldigheten att blåsa tackjärn låg på bergsmansjorden. Endast de i bondeståndet, som samtidigt var bergsmän, fick äga bergsmansjord. Detta år ändrades detta, så att varje svensk fick äga bergsmansjord. Kloster kunde börja köpa andelar i t. ex. mulltimmerhyttan i Långshyttan.

1811 Klosters bruksägare köper I Hinshyttan med övre hammaren i Långshyttan. Först1859 ger den siste bergsmannen i mulltimmerhyttan i Långshyttan upp.

1811 Anders Fredrik Rosenborg (den tredje generationen Rosenborg) Först i Sverige med puddlingsförsök, vilka dock misslyckades.

1812 Anders Fredrik Rosenborg säljer Kloster. Carl Erik Lagergren med kompanjoner köper.

1818 Den för sin tid stora hyttan i Rörshyttan blåses ned för alltid.

1822 Bruket i Engelsfors startar. Med tysksmide förvandlas tackjärn till plåtämnen.

1842 Brytning i Rällingsbergs gruva börjar. Slutar 1932.

1861 Multimmerhyttan i Långshyttan blåses ned för alltid. Nya hyttan i drift. Nedblåst 1948. Även bessemerverk körs igång med dålig framgång i början.

1862 Andelen i Lövsjön säljs till Stora Kopparberg.

1868 Edske bruk köps av Kloster.

1871 Stjärnsund köps av Kloster. Klosters AB bildas. Kombinerade sjö- och landtransportleden upp till till Borns station på Gävle-Dala järnväg börjat byggas.

1878 Dynastin Lagergren ersätts av dynastin Nisser.

1883 Hyttan i Edsken nerblåst. Hyttan Silvhytteå redan 1875.

1888 Bruket i Kloster tystnar. Dess plåttillverkning flyttas till Stjärnsund. Driften koncentreras till Långshyttan och Stjärnsund.Metallurgi och götvalsverk förläggs till Långshyttan, färdigvalsverk och bruksledning till Stjärnsund.

1891 Smalspåriga järnvägen Byvalla Långshyttans järnväg, BLJ, öppnas för godstrafik 1893 för allmän trafik Nedlägges 1964.

1927 Klosters AB uppgår i Fagersta Bruks ABTidigare har nämnts, att i Långshyttan ett bessemerverk uppfördes 1861. Detta drevs till 1937. Den första marinugnen av tre kom i drift 1905. Verket slogs igen 1971 och tillverkningen flyttades till Horndal. En elektrisk större induktionsugn var i drift 1919-1962. En ljusbågsugn togs i drift 1929 och ersattes med en större1977, vilken lades ned 1983 och driften flyttades till Söderfors. Ett götvalsverk kom i drift 1887. Det byggdes om och elektrifierades 1916.Det lades ned 1986. Ett band- och trådvalsverk kom i drift 1933 och genomgick stora ombyggnader 1971och 1990.I Stjärnsund uppföres flera varmvalsverk för plåt, tråd och band under den Nisserska eran. Plåtvalsningen överfördes till ett nybyggt verk i Fagersta 1931, trådvalsningen 1933 till del nya verket i Långshyttan. Det lilla bandvalsverket i Stjärnsund tystnade 1942 och ersattes med ett nytt i Långshyttan. Järnhanteringen i Stjärnsund tystnade för alltid.Kallvalsning av band började redan 1918 i liten skala. I var Fagerstas regi skedde stora utbyggnader under 1930-talet Produkterna var desamma, som hos alla svenska kallvalsverk och den maximala bredden 400 mm. Tidigt togs rostfria band upp på programmet. 1959 kommer det första mångvalsarverket, typ Sendzimir. i drift med maskiner och ugnar m.m.Maximala bredden blir 800 mm. Produktionen övergår allt mer till rostfritt och 1977 valsas de sista kolstålsbanden En andra produktionslinje kommer i drift 1972, en tredje 1998, nu med mångvalsarverket av typ Mitsubishi och en fjärde med samma leverantör av valsverket2007. Maximala bredden är ökad till 1100 mm. En investering på c:a 500 miljoner kronor.

1972 Professor Ulf af Trolle omorganiserar Fagersta och divisionerna bildas.

1976 Kallvalsverket för snabbstål i Vikmanshyttan köpes ax Fagersta och tillföres Snabbstålssdivisionen i Långshyttan. I köpet ingår två produktionslinjer med fyrpariga kontisträckor och 45 anställda. I dag finns fyra sådana linjer med 86 anställda. Motsvarande produktion i Långshyttan nedlades 1989.

1982 Fagerstas och Uddeholms snabbstålstillverkning fusioneras till Kloster Speedsteel AB.

1983 Slakten av Fagersta AB påbörjas.

1984 Avesta köper kallvalsverket för rostfritt i Långshyttan.

1994 Avesta och British Steel förenar sin produktion av rostfria kallvalsade band i Avesta Shefftield Precision Strip AB.

1992 Den franska koncernen Eramet köper Kloster Speedsteel AB. Snabbstålsbolaget får namnet Erasteel Kloster AB. Antalet anställda i företaget i Långshyttan är i dag c:a 160.

2002 Avesta Sheffield Precision Strip AB som består av kallvalsverken i Nyby och Långshyttan och som ingår i Avestakoncernen köps av Outokumpu. Det får namnet Avesta Polarit AB. År 2004 ändras namnet till Outokumpu Stainless AB Antalet anställda i företaget i Långshyttan är i dag c:a 240


Långshyttan i maj 2007
Otto Stjernquist

Källa: Otto Stjernquist och Folke Bergh: Klosterverken under Fagerstakoncernens tid (1980).