Långshyttan

Långshyttan, a manufacturing community with not quite 1800 residents.In the old days there were any number of charcoal blast furnaces and forges on the streams of the old parish of Husby, but today Långshyttan is the only surviving ironworks. The local steel industry today is divided between two companies: Erasteel, the world's biggest manufacturer of high-speed steel, and Outo Kumpu Stainless, a Cold-rolling mill and one of the world's biggest manufactures of stainless precision strip steel. An early 18th century furnace has been preserved as an industrial monument (inquire at the Kloster- verken gatehouse), and here you can see historic machinery and a locomotive. Next to the hotel is Modellkammaren, a beautiful slag stone building which houses a small mining museum (collect the key at the hotel). Parts of a hot-rolling mill are on display in the grounds, as well as a large flywheel. Setra Byggprodukter Långshyttan AB has a modern factory producing glue laminate structures for the building industry.

Långshyttan är idag ett välplanerat samhälle med cirka 1800 innevånare. Orten har skola med högstadium. Här finns sporthall, ishall, vårdcentral, äldreboende liksom även apotek. Järnbruket är fortfarande dominerande som arbetsgivare med 400 anställda. De naturliga förutsättningarna för äldre järnhantering - malm från närbelägna gruvor, träkol från skogarna och vattenkraften i ån kring vilken bruket byggdes har idag mist sin betydelse. Men generationers erfarenhet av stål lever vidare. Bruket har genom förutseende ledare hittat specialprodukter och därvid överlevt. Erasteel Kloster AB producerar tråd och band i höglegerat verktygsstål -snabbstål och Outo Kumpu Stainless precisionsvalsade rostfria kallvalsade band. Andra industrier har för orten stor betydelse. Setra Byggprodukter Långshyttan AB sysselsätter många i den högmoderna fabriken för limmade träkonstruktioner. Ett antal småföretag finns på orten.

Brukshotellet uppfört 1856 som förvaltarbostad, med sin park där stora valsverksmaskiner finns uppställda. Modellkammaren bruksmuseet i vacker slaggsten. Den lilla kyrkan, en gång förvaltarbostad vid Edske Bruk. Allt detta tätt intill de handgrävda kanalerna, som en gång var livsnerven för arbetet med järnet, låter nutidsmänniskan fantisera om gångna tider. Om bergsmännens epok minner de ståtliga gamla byggnaderna Bengtsgården och Erik Anders i centrum av samhället. Den välbevarade mulltimmerhyttan är idag ett vackert industrimuseum. I Klosterparken står en bessemerkonverter uppställd som minne av ett mycket viktigt avsnitt i järnhanteringens historia. Ett par kilometer norrut kan man se resterna av Rällingsbergs gruva, vilken en gång lade grunden till Långshyttan som industrisamhälle.

I gamla tider var det en särskild grupp bland bönderna -bergsmännen - som idkade bergsbruk och som kooperativt drev sina hyttor för framställning av tackjärn ur malm och sedan förädlade detta till smidbart järn i sina härdar och smältsmedjor. I slutet av 1700-talet uppnådde många av dem ett visst välstånd och byggde sina stora gårdar. Klosters bruksägare med sina vinstgivande anläggningar för tillverkning av krut och plåt i dalgången från sjön Dormen till Dalälven köpte alltfler av bergsmännens andelar och 1859 gav den siste bergsmannen upp. Bruksägarna byggde därefter en ny hytta, länge Sveriges största, och samhället och bruket expanderade sedan starkt. 1871 köptes Polhems anrika Stjärnsunds bruk och all järnhantering i socknen var samlad till Långshyttan och Stjärnsund I Klosters AB. En kombinerad sjö- och hästjärnvägsled byggdes från Långshyttan via Stjärnsund till Borns station efter järnvägen Falun-Gävle. 1891 ersattes denna led med en smalspårig järnväg till Byvalla utefter norra stambanan. Strukturrationaliseringar efter första världskriget ledde till att alltsammans koncentrerades till Långshyttan som dock ännu består som levande järnbruksort.