1800-talets Långshytte by


ÄLDRE BEBYGGELSE OCH LAGA SKIFTE


Bonde- och bergsmansbyn Långshyttan var i stort sett samlad på västra sidan av ån, där gårdarna med alla sina ekonomibyggnader utgjorde ett gytter av gamla byggnader med sin centrala del vid det lilla torget framför nuvarande vaktstugan. Bengts bergsmansgård byggdes 1800 och bergssexman And. Matssons 1807 (inköptes 1903 av Kloster). Det berättas, att Matsson omtalade för Bengts-far sin avsikt att bygga det stora huset med - ungefär - orden: "Nu skä jag bygg ett så stort hus, så vi kan stupp in ditt i ä". Vidstående foto från 1860-talet visar från vänster: Görasgårdarna före utflyttningen, sexman Matssons tvåvåningsbyggnad, Bengts bergsmansgård med logbyggnad i förlängningen samt längst till höger under snedtak en utbyggnad på mulltimmerhyttan. Mitt på bilden syns bergsmännens järnbodar. Ovan bron var vattningsplats för hästar, och nedom bron hade långshyttebarnen sin badplats.


Söder om nedre smedjan låg två krutverk: Källströms och Nilssons. De var i verksamhet till in på 1860-talet men inköptes av Kloster och nedlades resp. 1872 och 1888. Där fanns också på västra åstranden en linbokarhammare samt "Kanin-Kalles" och "Menlösgubbens" stugor, vilka hörde krutverken till.


Väster om bycentrum låg enskilda gårdar och torp. Det var Munters (Lindgrens), Spansks, Morfars och Westbergs och slutligen Björhålet, som senare hette Mettjils av Mickels och numera Eriksberg. Utmed vägen rakt västerut låg Mygg-Pelles, Vassens, Resares och Sjögrens, och längst upp mot skogen bodde Brus-uven i en jordkoja. Backen vid Högströms hette Bastubacken, för där stod en bastu.


Lantmätare Sahlberg hade man - och lagårdsbyggnader på nr 13 enl. 1815 års karta. Det kan vara någon av dem som blev Brukets första kontor. Russinbacken var bebyggd med ett antal mindre bostadshus, bland dem Kassmans stuga och Bloms soldattorp. Vertins fanns såsom ännu i dag liksom Åsbergs.


Långshytte by var icke nämnvärt mera än det här uppräknade. Den, som i tankarna kan föreställa sig allt detta tillsammans med dragoxar, hästar, kor och andra husdjur och kålgårdar med gärdesgårdar samt i stor utsträckning kalhuggna backar i omgivningen bör ha en tillnärmelsevis riktig bild av Långshyttan under första hälften av 1800-talet.


Omkring 1850 konstaterades ett behov av 25 par dragoxar för jordbruket och för malmfrakter från Rellingsberg. Lagård och stall uppfördes invid kolhuset mellan kanalerna, och färdstall med ladugård byggdes, där Klosterparken nu är.


Ett sädesmagasin - "Kornskruven" - byggdes, där järnvägsstationen nu är belägen. Det var en 24X20 alnars byggnad med två bottnar och vind. Säden spelades upp till översta bottnen medelst lina, dragen av häst. Där fick säden ligga på tork 3-4 dagar, varefter den skyfflades ned till nästa botten. Förfarandet upprepades till bottenplanet. För att ge plats för järnvägsstationen flyttades Kornskruven 1892 till läget 25 på karta, där den kvarstod till början av 1930-talet, då den flyttades till Långsbyn som boningshus.


En stor tröskloge uppfördes 1851 mitt för övre smedjan vid östra dammluckorna. Logen var många år om somrarna långshytteungdomens danslokal; i synnerhet togs den i bruk vid dåligt väder. Den "riktiga" dansbanan var vackert belägen på Långnäsuddes yttersta udde. Dit tog man sig även med båt. Efter vägen längs Långnäsudde just där första vattenverket ligger, fanns en s.k. "labyrint" upplöjd, i vilken man roade sig med att försöka hitta rätt.


Kvarnar har avlöst varandra på skilda platser. På 1600-talet fanns två skvaltkvarnar vid Matsäcksfors. Rester av dem fanns ännu kvar på 1900-talet. Bönderna hade kvarn jämte såg mitt för mulltimmerhyttan. Se kartans nr 14 och 15. 1813 års tullkvarn (18) måste ha slopats, när ovan nämnda loge byggdes. Bruket byggde kvarn omedelbart söder om mulltimmerhyttan, vartill vattenkraft togs från hyttkanalen genom en mindre tvärkanal förbi spruthuset ned till kvarnen. Slutligen byggde bruket och bönderna 1892 en kvarn jämte kvarnbro över ån söder om bruksområdet. På grund av verksområdets utvidgning revs denna kvarn omkring 1955.


I "Hellséns" bodde på 1800-talet en skräddare och i en gårdsbyggnad - Vakers - invid Billows i Strömsberg en skomakare. Dessa hantverkare var anställda vid bruket och hade fri bostad mot skyldighet att tillhandahålla bruksfolket sina tjänster för hyggligt pris.


Senare delen av 1800-talet var en förändringarnas tid för Långshytte by. Bergsmännen hade försvunnit den ena efter den andra. De hade fallit tillbaka på sina jordbruk eller övergått till andra yrken eller blivit arbetare vid bruket. Laga skiftet gick över byn 1868, antalet invånare ökade, bostäder byggdes eller flyttades från andra nedlagda bruk, vägar ändrades och nyanlades, man fick handelsbod och småskola, och böndernas gamla invanda arbetsrutin rubbades genom en begynnande mekanisering m.m.


Laga skiftet splittrade den gamla, tätt sammanbyggda byn. Av gårdarna runt det lilla torget blev endast de stabilt byggda Bengts och Mattssons bergsmansgårdar kvar på sina platser, medan de små gårdarna (Göras och Göras-Fredriks) måste flytta ut. Flytta ut måste också Staffas (från nuv. parkeringstorget), Hindriks (från nuv. kem. laboratoriets plats) och Jan-Ers (omedelbart norr om nya hyttan). Jan-Ers köptes 1826 av Kloster varvid Jan-Ers först flyttade till Handelsbolagets nuvarande tomt och sedan till Kommunalhusets nuvarande tomt. Gårdar som Grodd och Sjöas (båda på Handelsbolagets nuvarande tomt). Hedmans (på planen söder om bandvalsverket) och Karl-Pers (på Patagoniens) plats) övergick i brukets ägo eller blev arbetarbostäder.


Landbogården skall ha varit Klosters första jordinnehav på Långshyttan. Det berättas, att landbonden där körde med två oxar framför plogen. På landbogården var "kurvagnen" uppställd. Det var en fyrhjulig täckt vagn, dragen av två hästar. Den behövdes när bruksledningen måste färdas mellan de spridda bruken i ur och skur.


År 1836 beslöt Klosterbolaget anlägga en väg mellan Långshyttan och det 1821 nyanlagda bruket Engelsfors. Vägen gick över Hinshyttan och Mossbo och följde troligen någon äldre klövjeväg. Under 35 år strävade dragare denna backiga skogsväg med foror av tackjärn och plåtämnen mellan bruken. Vägen avlastades något när Kloster tillsammans med Stjernsunds bruksegare 1860-62 anlade en ny väg Långshyttan-Västervik. För anläggandet av denna väg anlitade inspektor Swedberg vägbyggaren Eric Olsson från Gagnef, som kom med en arbetsstyrka om åttio man. Vägen blev färdig på våren 1862. Från Västervik hade man då sjöväg eller vinterväg till Klosters, Engelsfors och Stjernsunds Silfhytteå hytta. Gamla vägen över Mossbo slopades helt, när hästbane-pråmtransportleden Långshyttan-Born anlades 1870-72.

Transporterna mellan Långshyttan och moderbruket Kloster gick vägen längs Flinesjöns norra strand och genom Fline. Vägen Hansbyn-Svinöhed förbättrades av Klosters bruksegare 1868 på villkor att bönderna anslog mark och åtog sig att dela underhållskostnaderna.
Året 1860 inträffade den värsta vårfloden i mannaminne. Dalälven översvämmade stora markområden, och många vägar blev ofarbara runt Amungen och Flinesjön.


PERSONALBOSTÄDER UPPFÖRES


Smedbyggningarna uppfördes på 1840-talet. Den mellersta skall ha flyttats från Hinshyttan. Till bilden av arbetarbostäderna hörde långa rader av svinhus uppförda av slaggsten. Självklart skulle bruksfolket ha hushållsgris, och stora land för potatisodling ställdes till förfogande. Att döma av de gamla vedbodarnas inredning hade en och annan även ko.


Gamla telefonstationen, nu annex till Brukshotellet, kan vara någon av Sahlbergs på kartan med nr 13 angivna byggnader, som övertogs av bruket när Sahlberg 1830 flyttade till Säter. Byggnaden användes av bruket som kontor och lager, och kanske hade inspektor Gyllenhaal bostad där någon tid. Efter 1858 har byggnaden använts som bostad och förråd, för läkarmottagning på dr. Åsbergs tid och som telefonstation.


Brukshotellet byggdes 1856 som bostad och kontor för dåvarande inspektor Swedberg. Samtidigt tillkom flygelbyggnaden, inrymmande bagarstuga och tvättstuga, uppförd av slaggtegel från den gamla mulltimmerhyttan. Den vackra flygeln ombyggdes 1960 till bruksmuseum - Modellkammaren.


Nybygget 1 och 3 nedflyttades från Edsken 1875 -76. De hette där Sexbo (6 familjer) och Fyrbo (4 familjer) och fick behålla sina namn även efter flyttningen till Långshyttan. Nybygget 2, 4, och 5 nybyggdes under åren 1882-1887.


Holmen - nu Långshyttans kyrka - nedflyttades från Edske bruk 1878, där den hade varit Inspektor Undéns bostad under de minnesvärda dagarna 1858, då bessemermetoden praktiskt genomfördes. På Långshyttan var Holmen tjänstemannabostad till 1947, varefter den användes för läkarmottagning under ett par år under sjukstugans ombyggnad och donerades 1950 till socknen för ombyggnad till kyrka.


Kastihop - arbetarbostad - byggdes på 1880-talet. Namnet tillkom på så sätt att byggmästaren han med smeknamnet "Klottil" - sade till sitt arbetsgäng, som arbetade på ett annat ställe, att nu hade de inte tid att fortsätta där, för nu skulle de "kasta ihop" en bostad.


Baltimore arbetarbostad uppfördes 1890. Namnet var just då på allas läppar med anledning av att John Ericssons stoft d. å. hemfördes till Sverige med amerikanska pansarkryssaren Baltimore.


Gustafsnäs, Lillforsen, Pilbacken och Älgbo uppfördes som bostäder för gruvarbetare. Gustafsnäs genom ombyggnad av en äldre lantgårdsbyggnad, Lillforsen och Pilbacken nybyggdes på 1890-talet och Älgbo 1918.


Eldslandet byggdes 1907, sedan föregående bostad/snickerilokal på samma grund brann ned av vådeld på julafton 1904, varvid sex minderåriga barn innebrändes. Vid södra gaveln av Eldslandet var en stor plåt upplagd, som man eldade under och torkade säd på.


Trollbo I och II uppfördes 1895-96 med bygg-mästare Sjöholm från Stjernsund som bas. Trollbo III omkring 1903 och IV och V år 1904-05, varvid virke från sågen och kolhuset på Silvhytteå ävensom virke från den rivna Pressesgården i Hanåker lär ha kommit till användning. Bruksfolk från Galtström inflyttade i den nybyggda Trollbo IV.


Boston-byggnaderna I, II och III byggdes resp. 1912, 1919 och 1920. Samtidigt med att den första byggdes emigrerade några långshyttebor med des-tination Boston. De nyinflyttade i den nya bostaden nojsade om, att även de bröt upp och bosatte sig i Boston. Därav namnet.


Sexmansgården vid Torget köptes 1903 av bruket. Dit flyttades då apoteket från Stjernsund, till nedre våningen och den övre blev först veterinärbostad och senare läkarbostad. När Klosters A/B år 1910 behövde byggnaden som huvudkontor, flyttades apoteket till sin nuvarande av dåvarande apoteksinnehavaren uppförda lokal. Ny läkarbostad vid Långsbro uppfördes samma år.


Nybo bostadsområde, som kom att bestå av tjugo fyrfamiljsbostäder, började uppföras 1913. Huvuddelen, 17 byggnader, uppfördes under åren 1916-1920. Dessa bostäder utgjorde ett stort framsteg på den tiden, genom att varje familj fick sin egen ingång. Tyllingbo, bestående av fem byggnader av samma typ uppfördes åren 1915-1917.


Patagonien uppfördes 1904 som bostad för första martinmästaren. För bygget användes en mycket stor lada, som stod på apotekets nuvarande plats. Folkhumorn döpte gården - av anledning som vi bara kan gissa oss till.


Källa: Husby Socken i Dalarna Tredje häftet nov. 1977/Miles Söderberg

logga